Spotta ohygieniska lösningar i vardagen

Resa till Israel Reste till Eilat, en stad i södra delen av Israel, för att få tag på sol och värme. Jag fick i uppdrag att uppmärksamma ohygieniska lösningar i Israels vardag. Då detta var en semesterresa rörde jag mig kring strand, hotell, shoppincentrar, caféer och restauranger. Stranden och hamnen var full med hotell och dyrare märkes affärer och restauranger. Till Eilat reste inte endast utlännigar utan även den egna befolkningen, de spenderade sin semester just i staden Eilat. Strand och hotellområdet togs väl hand om och de till och med tvättade roskisarna på gatan. Men några ohygieniska lösningar fanns det ändå. Renligheten varierade också och var beroende av var man befann sig. Det har rent kranvatten som vi i Finland men med olik bakterieflora därför rekommenderades det att vi inte skulle dricka det. De flesta toaletter hade inte automatisk vattenkran det vill säga man hamnade röra vid kranen för att få på den. På de flesta toaletterna fanns pappershandukar vilket var bra för då kunde man stänga kranen med den. Tvålen på hotellet var i fast form och på så sätt mindre hygienisk än något i flytande form som man inte sku behöva gnugga medel från. Vid shoppingcentret som var lite norr från hotell området fanns det lufthanddtorkar som sprider mera bakterier än torkar. En liten intressant observation var att det fanns blöjbytes bord i både männens som kvinnornas toaletter. De har det väldigt jämnställdt i Israel där kvinnorna också går i militären i 2 år och männen går 3 år. Restaurangerna var varierande och hade ibland ohygiensika lösningar. I ett café fanns en liten elektronisk maskin där man kunde trycka på knappar för att kalla på servitör, be om räkning eller service. Rengjordes knappast så ofta och var en ypper samlingsplats för bakterier från olika människor och beroende av individers sämre eller bättre handhygien. Smutsiga bestick påträffade vi ett par gånger och bad om nya i dessa fall. En restaurang populär bland finländare såg lite ut som ett tält på en festival, lite halv smutsig och ifrågasättande hygien men vi åt där och överlevde utan smärre krämpor. De hade en sådan teknik att då man satt ner sig och började fundera på vad man ville ha och beställde drickor, så hämtade de fullt med förrätter, lite sallad, såser, grönsaker och då man sedan började märka mera av hur det såg ut täcktes man inte riktigt fara i väg. Före granskade vi nog ändå kriterien som vi alltid kollar i utländska okända restauranger, finns det andra människor som äter där som inte endast är turister, vilket det nog fanns. Det var även restaurangen där Apollo researrangörerna gav information till sina resenärer. I Israel fanns många mer eller mindre vilda katter. Det är ett allmänt problem som man tagit itu med och man har börjat sterilisera dem. Man märkte om katterna blivit steriliserade genom att det klippts bort en bit från ena örat. Vi träffade på kattungar och allmänna regeln var nog att man inte skulle röra dem för de kan bära på sjukdomar, ett och annat och loppor. Och vi ville inte uppleva det som hände med en vän till mig som träffade en söt hund i Grekland och gick och klappa den och märkte snabbt att hon fått loppor på händerna och hamnade fort springa för att tvätta bort dem. Vissa katter rörde sig nära restauranger och en tänkte hoppa på bordet när vi åt, som skulle ha varit väldigt ohygieniskt. Eilat var rent och mycket likt Finland gällande hygienen. Det beror på var man rör sig och var man är. Vi hade en härlig och kul resa och fick uppleva mycket och vi klarade oss fint med vanlig god handhygien och bondeförnuftet. Rekommenderar varmt Eilat, Israel. Handtvål vs. pumptvål Fanns vilda katter nära restauranger. Damm och smuts i restaurang.

Vård och Handhygien

 

Vårdhygien

Vårdhygien är den sammanfattande benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard, genom att bl.a. förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner.

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg

Vid särskilda boenden och inom hemtjänst finns många äldre personer med multipla sjukdomar som har täta kontakter med hälso- och sjukvården. Det medför en ökad risk för vårdrelaterade infektioner och smittspridning.

Vårdhygien och antibiotikaresistens

Arbetet med att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner är nära förknippat med arbetet att förebygga att bakterier utvecklar resistens (motståndskraft) mot antibiotika och spridning av sådana bakterier.
Vårdhygienisk kompetens
I kraven på god hygienisk standard ingår kravet att alla vårdgivare ska ha tillgång till vårdhygienisk kompetens.
Den vårdhygieniska kompetens som måste finnas i varje vårdgivares organisation innefattar:

• grundkunskap om vårdhygien hos all vårdpersonal.
• tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem.

För att kunna tillgodose kraven på en god vårdhygien måste personalen i samband med anställningen få en introduktion i verksamhetens lokala hygienrutiner, som sedan följs upp med kontinuerlig kompetensutveckling.
Vårdgivare behöver stöd från vårdhygienisk expertis, som finns samlad i en vårdhygienisk enhet med möjlighet till nära dialog med vårdgivarens ansvariga beslutsfattare. Detta kan uppnås genom att vårdgivaren antingen etablerar en vårdhygienisk enhet eller ansluter sig till en redan existerande enhet under annan huvudman

Handdesinfektion

Desinfektionssprit, handsprit eller alkoholbaserad handdesinfektion är en typ av desinfektionsmedel som oftast används inom vård och omsorg eller också i vardagen för att undvika överföring av smitta. Handspriten finns både i flytandeform eller geléform. Alkoholhalten varierar från 60 till 85 % men den vanligaste halten en produkt har är 70%.

Fördelar med handsprit:

• Dödar transienta mikroorganismer effektivare än vad antiseptiska handrengöringsmedel, tvål eller vatten gör.
• Verkar snabbt mot ett stort antal olika mikroorganismer.
• Kräver varken tvättställ, rinnande vatten eller pappershandukar.
• Det är skonsammare mot huden.
• Det finns i en flaska som går lätt ner i en väska eller fickan.
• Användbar vid snabb desinfektion före eller efter patient kontakt eller ingrepp.

Nackdelar med handsprit:

• Är inget rengöringsmedel
• Svider i huden om det finns små sår

År 2004 publicerade myndigheterna i Storbritannien, NPSA ett larm om patientsäkerheten och lanserade en kampanj för handhygien som inleddes 2004/05. Då placerades det ut handsprit på patienternas nattduksbord och olika affischer spreds för att upplysa och påverka vårdpersonalen och patienter om att ha god handhygien. 

Handtvätt

Den vanligaste formen av handhygien är desinfektion och handtvätt. Handtvätten består av 2 faser: den första är med tvållösning och den andra är med desinfektionsmedel. Detta skall göras i början och i slutet av arbetsskiftet
eller då händerna är synligt smutsiga. Tvålen torkar ut huden, därför skall man skölja huden ordentligt under rinnande vatten. Före man desificerar händerna måste man se till att man torkar händerna ordentligt.(fuktig hud absorberar sämre alkohollösning) Vattenkranen skall alltid stängas med en pappershandduk eller med armbågen för att förhindra att de rena händerna blir smutsiga åter igen. Det rekommenderas att man inte skall borsta händerna med en borste för det han skada händerna ytterligare. Man tvättar händerna med tvål i 15-30 sekunder.

Efterlevnad av basala hygienregler

Med hjälp av handsprit, handskar, plast förkläde och skyddsrockar så kan man få en god kontroll över spridning av vårdrelaterade infektioner.
Den första förutsättningen för att handdesinfektion skall minska smitt spridningen, är dock att den verkligen utförs.
Ansvaret är allas, var och en bär ett personligt ansvar.
Avdelningens hygieniska standard (som bland annat avspeglas i antalet vårdrelaterade infektioner på avdelningen/kliniken) är en god indikator på omvårdnads kvalitet.
Att huden är rengjord är dock tillräckligt i samband med subcutan insulin injection i hemsjukvården, lixom vid subcutan eller intramuskulär vaccin injection.
När sådan injection sker på sjukhus, måste doch huddesinfektion utföras före varje injection.
Desinfektionslösningar kan skada sårets epitelceller så att läkningsprocessen hämmas, därför rekommenderar man i första hand att färska sår tvättas med färskt tappat vatten eller fysiologisk koksaltlösning

Hur många tvättar händerna efter WC-besök? 

”Kokkola pojkan var till Helsingfors på affärsresa. På kvällen skulle de besöka stans bästa restaurang för att göra sej en våt kväll. Efter några öl så kändes ett stort behov av att besöka WC. Efter förrättat värv skulle de genast gå tillbaka till baren. Ett par Hesa-ynglingar sa: "va är ni för svin som inte tvättar händerna efter Wc besök?!."

Tå sa Jukk: "vi har int så stäkko grejona så vi behöver piss oss på fingra". ”

Insänd av: LUCIFER

Dåliga vanor och slarv vid toalettbesök kan orsaka bakteriespridning och leda till sjukdomar. Många människor idag spolar toaletten med locket uppe som leder till att bakterier från avföring tar sig upp i luften och fastnar på alla saker man har i toaletten, som tandborstar, rakapparater, handukar etc. Den fuktiga luften på toaletter är idealistisk för bakterier att växa i.

Flera människor idag tvättar inte sina händer med tvål efter toalettbesök utan vattnar bara händerna lite under kranen. Det finns miljoner mikrober på våra händer som kan orsaka infektioner som magsjuka eller influensa. Efter svininfluensa eller andra rädsla framkallande sjukdomar börjar människorna ofta tvätta händerna noggrannare och blir mera uppmärksamma gällande hygien. Men oftast går man tillbaka till gamla vanor och slarv.

Det påpekas på Örebro Läns Landsting att handsprit inte dödar calicivirus (viruset som ger vinterkräksjukan) utan det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten. Enligt en undersökning gjord i Finland så tvättar 80% av männen inte sina händer efter toalettbesök och 20% av kvinnorna.

Vi intervjuvade några människor i södra Finland och resultatet var väldigt lik den andra undersökningen som gjorts om finländska människors handtvättvanor. Alla kvinnor som vi frågade tvättade händerna efter att de hade varit ute och efter att de varit på WC. Medan männen inte tvättade händerna lika ofta, för de tyckte att det inte var så viktigt.

Resistenta Bakterier

 

Antimikrobiell resistens

Resistens är en händelse som berör mikrorganismen, det skapas resistens i läkemedel, omkring i miljön och hos patienter. Mikrorganismen kan stämplas som resistent, om den inte blir dödad av antibiotikamedel. Mikrorganismerna kan vara naturligt resistenta eller så kan de bli resistenta mot antibiotika (mutation).

Problemet med antimikrobiell resistens

Det finns antimikrobiella medel bid behandling av infektioner, men trots det finns det fortfarande ett stort antal personer som dör i infektionssjukdomar. Mikroorganismerna har lyckats utveckla ett skydd åt sig mot medel och det anses vara ett samhällsproblem.
Antibiotikaresistens är ett stort problem som borde kontrolleras bättre och få någon sorts koll på. Resistensen mot antivirala medel och antimykotika har även ökat så som svampar.
I sjukhus skapas det grunden för antibiotikaresistenta bakterier. Därför begränsas behandlingsalternativen så att patienternas behandlingsmedel minskar.

VRE – Bakterie motståndskraftig mot antibiotika 

VRE står för vancomycinresistenta enterokocker. Det är en mag-tarmkanal bakterie som är motståndskraftig mot vancomycin-antibiotika.

Enterokocker är bakterier som hör till den normala floran som finns i människans mag-tarmkanal och i kvinnans könsorgan. Enterokocker är den vanligaste orsaken till vårdrelaterade kliniska infektioner. De sprids från patient till patient genom direkt kontakt eller via kolonisation från ytor med enterokocker från mag-tarmkanalen t.ex. från toalettstolen eller handtag och kranen på toaletten eller andra områden som en bärare av VRE har rört i. Vancomysin är en form av antibiotika som används vid svåra infektioner. Vancomycinresistenta enterokocker kan ingå i tarmfloran under vissa tider och man kan vara bärare av dem under längre eller kortare tid. Den orsakar inte sjukdom oftare än andra enterokocker men då det blir en infektion (t.ex. blodförgiftning) är det betydligt svårare att behandla för de är motståndskraftiga mot vancomycin-antibiotikan. Riskfaktorer som kan leda till att patienten infekteras eller blir bärare av vancomycin motståndskraftiga enterokocker är långvarig sjukhusvistelse eller intensivvårdsavdelning, behandling av flera antibiotikapreparat, operation, kvarliggande invasiv utrustning som urinkateter, sjukdomens svårighetsgrad, andra samtidiga sjukdomar eller kommit i kontakt med andra infekterade patienter och bärare av bakterien.

För att minska risken för spridning av VRE krävs hygieniskt arbetssätt, god handhygien, isolering vid behov och noggrann renlighet. Behovet av antibiotika behandling övervägs och tar bort invasiv utrustning som urinkateter som lätt kan leda till kolonisation eller infektion

MRSA - Motståndskraftiga gula stafylokocker 

(sjukhusbakterie )
Bakterien är ovanlig. Om man bär på den brukar den finnas i huden, oftast i näsan. Den är motståndskraftig mot många olika sorters antibiotika.
Oftast får man inga besvär av bakterien men har man en infektion som kräver behandling så är det svårt att hitta antibiotika. För att behandla och minska risken
för smittspridning skall man tvätta med tvål och vatten. Oftast läker infektionerna av sig själv men ibland hamnar man behandla med någon antibiotika
som stafylococken inte har motståndskraft mot.
www.1177.se ( Blomstrand Fredrik, 2011 )
Vem som har större risk att få MRSA:
- De som har varit i kontakt med utlandet, och sedan haft sjukhusvistelse över natten.
- Äldre personer
- Personer med dåligt immunförsvar
- Om man har blivit opererad eller har rör in i huden

90 % av Staphylococcus aureus är motståndskraftig mot antibiotika. MRSA var redan motstångskraftig mot penicillin.
MRSA, speciellt motståndskraftig mot menicillin, som är en antibiotika från 1959. Första fallet av resistens hittade man 1961 i England.

ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases)

ESBL är ett enzym (det finns väldigt många olika enzymer med lite olika egenskaper) som kan bildas av olika bakterier, bland annat hos arter som Escherichia coli och Klebseilla pneumoniae.
Enzymet bryter ner de flesta antibiotika i betalaktamgruppen (penicilliner- och cefalosporiner) vilket gör att läkemedlet förlorar sin verkan vid behandling av en infektion.
ESBL är en tarmbakterie. De är vanliga i den normala tarmfloran hos friska men de är också några av våra vanligaste sjukdomsframkallande arter.
Bakterierna kan orsaka urinvägsinfektion.
Dessa bakterier kan också orsaka andra mindre vanliga infektioner i buken, såsom blindtarmsinflammation, eller inflammation i gallblåsan.
Man smittar inte genom sår i huden, utan smittan går in via munnen.
Handhygien är jätteviktigt, tvätta me tvål och vatten eller handsprit så att det inte sprids vidare.
Vårdpersonalen som jobbar skall ha både engångs handskar och engångs förkläde.