Vård och Handhygien

 

Vårdhygien

Vårdhygien är den sammanfattande benämningen för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard, genom att bl.a. förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner.

Vårdhygien i kommunal vård och omsorg

Vid särskilda boenden och inom hemtjänst finns många äldre personer med multipla sjukdomar som har täta kontakter med hälso- och sjukvården. Det medför en ökad risk för vårdrelaterade infektioner och smittspridning.

Vårdhygien och antibiotikaresistens

Arbetet med att förebygga uppkomst och spridning av vårdrelaterade infektioner är nära förknippat med arbetet att förebygga att bakterier utvecklar resistens (motståndskraft) mot antibiotika och spridning av sådana bakterier.
Vårdhygienisk kompetens
I kraven på god hygienisk standard ingår kravet att alla vårdgivare ska ha tillgång till vårdhygienisk kompetens.
Den vårdhygieniska kompetens som måste finnas i varje vårdgivares organisation innefattar:

• grundkunskap om vårdhygien hos all vårdpersonal.
• tillgång till vårdhygienisk expertis, såväl i det förebyggande arbetet som vid akuta problem.

För att kunna tillgodose kraven på en god vårdhygien måste personalen i samband med anställningen få en introduktion i verksamhetens lokala hygienrutiner, som sedan följs upp med kontinuerlig kompetensutveckling.
Vårdgivare behöver stöd från vårdhygienisk expertis, som finns samlad i en vårdhygienisk enhet med möjlighet till nära dialog med vårdgivarens ansvariga beslutsfattare. Detta kan uppnås genom att vårdgivaren antingen etablerar en vårdhygienisk enhet eller ansluter sig till en redan existerande enhet under annan huvudman

Handdesinfektion

Desinfektionssprit, handsprit eller alkoholbaserad handdesinfektion är en typ av desinfektionsmedel som oftast används inom vård och omsorg eller också i vardagen för att undvika överföring av smitta. Handspriten finns både i flytandeform eller geléform. Alkoholhalten varierar från 60 till 85 % men den vanligaste halten en produkt har är 70%.

Fördelar med handsprit:

• Dödar transienta mikroorganismer effektivare än vad antiseptiska handrengöringsmedel, tvål eller vatten gör.
• Verkar snabbt mot ett stort antal olika mikroorganismer.
• Kräver varken tvättställ, rinnande vatten eller pappershandukar.
• Det är skonsammare mot huden.
• Det finns i en flaska som går lätt ner i en väska eller fickan.
• Användbar vid snabb desinfektion före eller efter patient kontakt eller ingrepp.

Nackdelar med handsprit:

• Är inget rengöringsmedel
• Svider i huden om det finns små sår

År 2004 publicerade myndigheterna i Storbritannien, NPSA ett larm om patientsäkerheten och lanserade en kampanj för handhygien som inleddes 2004/05. Då placerades det ut handsprit på patienternas nattduksbord och olika affischer spreds för att upplysa och påverka vårdpersonalen och patienter om att ha god handhygien. 

Handtvätt

Den vanligaste formen av handhygien är desinfektion och handtvätt. Handtvätten består av 2 faser: den första är med tvållösning och den andra är med desinfektionsmedel. Detta skall göras i början och i slutet av arbetsskiftet
eller då händerna är synligt smutsiga. Tvålen torkar ut huden, därför skall man skölja huden ordentligt under rinnande vatten. Före man desificerar händerna måste man se till att man torkar händerna ordentligt.(fuktig hud absorberar sämre alkohollösning) Vattenkranen skall alltid stängas med en pappershandduk eller med armbågen för att förhindra att de rena händerna blir smutsiga åter igen. Det rekommenderas att man inte skall borsta händerna med en borste för det han skada händerna ytterligare. Man tvättar händerna med tvål i 15-30 sekunder.

Efterlevnad av basala hygienregler

Med hjälp av handsprit, handskar, plast förkläde och skyddsrockar så kan man få en god kontroll över spridning av vårdrelaterade infektioner.
Den första förutsättningen för att handdesinfektion skall minska smitt spridningen, är dock att den verkligen utförs.
Ansvaret är allas, var och en bär ett personligt ansvar.
Avdelningens hygieniska standard (som bland annat avspeglas i antalet vårdrelaterade infektioner på avdelningen/kliniken) är en god indikator på omvårdnads kvalitet.
Att huden är rengjord är dock tillräckligt i samband med subcutan insulin injection i hemsjukvården, lixom vid subcutan eller intramuskulär vaccin injection.
När sådan injection sker på sjukhus, måste doch huddesinfektion utföras före varje injection.
Desinfektionslösningar kan skada sårets epitelceller så att läkningsprocessen hämmas, därför rekommenderar man i första hand att färska sår tvättas med färskt tappat vatten eller fysiologisk koksaltlösning

Hur många tvättar händerna efter WC-besök? 

”Kokkola pojkan var till Helsingfors på affärsresa. På kvällen skulle de besöka stans bästa restaurang för att göra sej en våt kväll. Efter några öl så kändes ett stort behov av att besöka WC. Efter förrättat värv skulle de genast gå tillbaka till baren. Ett par Hesa-ynglingar sa: "va är ni för svin som inte tvättar händerna efter Wc besök?!."

Tå sa Jukk: "vi har int så stäkko grejona så vi behöver piss oss på fingra". ”

Insänd av: LUCIFER

Dåliga vanor och slarv vid toalettbesök kan orsaka bakteriespridning och leda till sjukdomar. Många människor idag spolar toaletten med locket uppe som leder till att bakterier från avföring tar sig upp i luften och fastnar på alla saker man har i toaletten, som tandborstar, rakapparater, handukar etc. Den fuktiga luften på toaletter är idealistisk för bakterier att växa i.

Flera människor idag tvättar inte sina händer med tvål efter toalettbesök utan vattnar bara händerna lite under kranen. Det finns miljoner mikrober på våra händer som kan orsaka infektioner som magsjuka eller influensa. Efter svininfluensa eller andra rädsla framkallande sjukdomar börjar människorna ofta tvätta händerna noggrannare och blir mera uppmärksamma gällande hygien. Men oftast går man tillbaka till gamla vanor och slarv.

Det påpekas på Örebro Läns Landsting att handsprit inte dödar calicivirus (viruset som ger vinterkräksjukan) utan det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten. Enligt en undersökning gjord i Finland så tvättar 80% av männen inte sina händer efter toalettbesök och 20% av kvinnorna.

Vi intervjuvade några människor i södra Finland och resultatet var väldigt lik den andra undersökningen som gjorts om finländska människors handtvättvanor. Alla kvinnor som vi frågade tvättade händerna efter att de hade varit ute och efter att de varit på WC. Medan männen inte tvättade händerna lika ofta, för de tyckte att det inte var så viktigt.